En snabbis

Egentligen har jag inte tid att skriva det här. Måste iväg till jobbet. Men om jag inte skriver det nu kanske jag glömmer det, so here goes.

Lillkillen är och rotar i skafferiet och hittar en liten chokladbit. Jag säger nej, upprepade gånger. Du får inte ta den och där med basta. Mammas gull är inte helt nöjd med svaret och inte långt senare hör jag hur det prasslar i köket. Jag ropar "Inte ta godis"! Från köket kommer det ett "jaa", "vadå ja" frågar jag tillbaka, en aning stressad, en aning irriterad. " Ja TACK" kommer svaret.

En väluppfostrad olydig unge är väl bättre än motsatsen? Eller...?