Vår-vinter-vår-vinter...

Vaknar idag med solen skinande i ögonen. Härligt tänker jag. En vårdag. Takdropp. Fågelkvitter. Kaffe på altanen.
Hoppar glatt in i duschen och sjunger hellre än bra medan jag löddrar hår och kropp. Glatt visslande kommer jag ner i köket. Sticker huvudet utanför dörren och låter solen skina i ögonen på mig bara för att. Genast formas planer i mitt huvud. Kanske köpa en engångsgrill och grilla lite korv med barnen. Gå på en promenad. Härligt.
Så tittar jag bort fem sekunder och nästa gång jag ser ut genom fönstret ser jag snöstorm som kommer in vertikalt. Vad i helv...
Efter frenetiskt gnuggande i ögonen och flera hårda nyp i armen förhör jag mig om resten av familjen ser vad jag ser. Det gör de. Men? Hur är det möjligt?
Det glada humöret försvinner ut genom en dörrspringa och lägger sig tryggt under det tjocka snö- och istäcket som täcker hela förbannade Sverige.
Surt sätter jag mig vid frukostbordet och så plötsligt - en solstråle rakt i ögat. Nu tror jag på allvar att jag håller på att tappa förståndet, men resten av familjen ser samma sak och såvida vi inte har blivit galna tillsammans, samtidigt, så är det faktiskt så. Solen skiner igen.
Lagom tills hela familjen har fått kläder på sig, letat fram vantar(om än inte i matchande par), fått på sig resten av the vinter outfit och kommit ut - snöstorm.
Ilsket stirrandes upp mot de gråa molnen säger jag högt; Ja men fy fan vad roligt då! Humor på högsta nivå!
Som svar får jag en hård snöflinga i ögat. Det gör ganska ont.

Nu skiner solen igen. För allmänhetens skull så ska jag hålla mig inne. Så kanske vi slipper fler snöstormar idag. Det bjuder jag på.

Två veckor kvar... ge mig styrka!