måndag, juni 26, 2006

Man ska ha husvagn (tydligen)

Ok såhär va´! Det har ju varit midsommar. Den folkfestligaste högtiden av dem alla. Många har lämnat hem och hus för att fira på annan ort. Många har också, likt sniglarna, tagit med sig sina hem. Inte på ryggen kanske, men likväl på dragkroken. Och där slutar inte likheterna.

Inget ont mot husvagnsägarna. Det är mysigt med husvagn. Säkert. Och så praktiskt också! Och tänk vad gemytligt! Nya grannar vartän man kommer och alla har de något gemensamt. De är husvagnsägare. Hus-Vagns-Ägare!

Ju större och nyare desto högre status. Men man börjar från botten.

Vemsomhelst kan skaffa husvagn. Man behöver inget speciellt husvagnskort(förrän man kommer upp i värstingklasserna då vi kan börja snacka kort för lastbil med tungt släp, men dit når inte de flesta på en hel livstid).
Agda och Henry båda 86 år kan köra runt med en husvagn bakom deras Volvo 240. Sen att Henry tog körkort ungefär i tid med Jesu födelse, det har ingen betydelse. Vid 86 års ålder har Henry förtjänat rätten att ha sina egna trafikregler. Dessutom behöver inte Henry köra åt sidan för NÅGON. Henry tycker att 70 är lagom hastighet på en 90-väg då 90 bara är en rekommenderad hastighet som inte får överskridas Alla dessa slynglar som ligger och trycker bakom Henry borde veta hut!

Det är söndag och solen skiner och det är varmt i Volvon. Agda klagar över draget från fönsterna som måste stå lite öppna för att de överhuvudtaget ska klara resan. Så Henry saktar ner till 60. Det tycker Agda blev mycket bättre.
Nu börjar slynglarna bli halvt vanvettiga av frustration. Den ena vansinnesomkörningen efter den andra görs. Det tycker Henry är rent ut sagt skamligt! Får de inte lära sig någonting på körskolorna nuförtiden? Så blir det när alla ska sitta och hålla på med det där sablans internätet! Ingen lär sig hur det fungerar i verkligheten! Nej, på Henrys tid blev det tio rapp med svångremmen om man gjorde fel. Då var det ordning och reda.

Igår var det söndagen efter midsommar. Vägarna var precis packade med Adgor och Henrysar. Och där satt vi och skulle in till Silvan. Det var en timme innan stängning. Jag kände mig lite sådär småstressad. Och vägarna var packade med Agdor och Henrysar. Med husvagnar. Utan husvagnar.

Jag är inte alltid det bästa föredömet för mina barn. Igår var inget undantag. Snarare en bekräftelse.

4 kommentarer:

Vild-hallon sa...

Agda och Henry har bara börjat... snart ska de ut på semester också.
Brrr!

S-Man sa...

Det borde införas jaktsäsong på Agdor & Henrysar. Från nu och tre månader framåt tycker jag skulle vara lämpligt!

Inte så att man skjuter dem, utan mera fångar in och med buss skjutsar dem till den destination de skall till.

Agdor & Henrysar trivs ju som bekant i flock och bör därför buntas ihop med likasinnade under denna period.

De Agdor & Henrysar som eventuellt kan komma att undantas från denna "uppsamling" är de som, efter godkänt förarprov, ALLTID framför sitt fordon minst tio km/h ÖVER "rekommenderad" hastighet.

Med eller utan släp.

Anonym sa...

Hahaha! Klockrent!!! Avskyr också dessa, det ska ju vara rejäl dimma, halka eller skyfall för att man ska behöva sänka farten så mycket.

Men vansinnesomkörningar är ändå obehagliga, och alla får ursäkta men jag kommer inte göra någon sådan, oavsett hur många Agdor och Henrysar som dyker upp. Jag tycker om att leva :)

Karin sa...

Hallon: Japp! Men som tur är sitter de hellre i skuggan vid sin husvagn än på stranden! Om man nu kommer så långt...

Snubbus: Hear, hear! Lägg där till ett nackstelhetsprov, syn- och reaktionsförmågekontroll!

Onky: Jo jag håller med om att vansinnesomkörningar är otäcka och jag brukar kunna, svärandes som en borstbindare, hålla mig ifrån det jag med. Eller vänta till en lämplig raksträcka...