Avslutning

Så var ännu en skolavslutning avklarad. Jag och lillkillen roffade åt oss en stol och lyssnade tålmodigt på tal och sång. Mellankillen var upp och sjöng med sin klass och lång som han är hade de placerat honom längst upp, längst bak, i mitten. Han såg ut som en fyr där han stod... och gäspade!! Och kikade sig omkring. Och vinkade. Gjorde allt möjligt utom att just sjunga.
Förklaringen till det var; Äsch, jag kom inte ihåg texten!
Men han klappade händerna på rätt ställen i alla fall.

Inte så långt ifrån där jag satt, satt det ett par killar från fyran. De var inte imponerade. När den tredje sången skulle sjungas hörde jag en av dem stöna; Varför måste man sjunga?? Kan vi inte bara få sommarlov??
Jag fick låtsas att lillkillen just sagt något roligt...

Och tänk, mina barn var snyggast/finast/sötast/bäst i år igen (sa hon, helt objektivt).