Jag erkänner!
Hoppsan, jag gjorde visst en Niklas. Okynnespingade alltså. Skyndar in ett inlägg för att väga upp denna obeskrivliga synd. Må gudarna vara mig nådig.
fredag, augusti 18, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
...och allt vad det innebär.
Det är jag som skriver
Preskriberat
-
▼
2006
(234)
-
▼
augusti
(22)
- Från klarhet till klarhet
- Säljes
- Ang. låten "And she said"
- Liten redovisning
- Glasklart
- ...
- Murphy, bite me!
- Jag erkänner!
- Språklektion
- Nytt kapitel
- Ullbollarna växer
- Ett till... öhhh... inlägg
- Jag är ingen sallad!
- Äventyr på gång
- Det ska vara en hamnarbetare i år
- Varning utfärdas!
- Som jag misstänkte då...
- Dagens fniss
- En ryggrad, tack!
- Semester weekend
- Allt mitt är mitt
- Väderfilosofier
-
▼
augusti
(22)
7 kommentarer:
haha... "att göra en Niklas"
Jag tycker vi myntar det uttrycket som synonymt med fler saker än bara okynnespingning.
Möjligheterna är oändliga.
Att slå upp en dörr i pannan på sig själv och nära nog behöva stygn ska visst också vara en klassisk "Niklas"...
Men alltså - hur bär ni er åt? Har ni sidan som startsida? Kliver katterna omkring på tangentbordet och pingar?
Jag kommer inte ens ihåg att pinga när jag faktiskt har skrivit något nytt!
Såhär var det i mitt fall; Jag har ett antal sidor bland favoriterna och när jag är lite disträ så går jag per automatik in på de vanligaste. När pingsidan dyker upp trycker jag automatiskt på knappen för att pinga min sida. Oups!
Detta händer mig dagligen fast med andra sidor. Jag ska öppna explorer och kommer på mig själv med att sitta och stirra på min outlook. Såna grejer... Har en känsla av att min bror lider av samma symptom.
Vill minnas att jag kallade det för effektsökeri i en kommentar då Najjkee okynnespingade en gång (fast nu har han gjort det två ggr!).
Det samma gäller väl här!
Uuuuuuuuuuuuusch.....
(wmmxr)
*gäsp*
Vafan..
Hej jag heter Karin och jag är en effekt-addict.
Nu känns det mycket bättre...
Skicka en kommentar