Larvigt

I våran trädgår finns en otroligt överdimensionerad hallonhäck. Den lever sitt eget liv och går inte att tukta. Nu börjar hallonen bli mogna och jag måste ju erkänna att det är ruskigt gott med färska hallon. Men det är ju inte bara jag som tycker det, utan varenda litet småkryp i hela världen tycker att de ska ha en bit av (hallon)kakan. Det är inte rätt och rättvist alls tycker jag. Det var ju jag som rispade upp armarna när jag skulle rensa ur skiten i våras, vart var småkrypen då? Inte ens födda! Men de tycks inte alls bry sig om vad jag tycker i den frågan utan hugger gladeligen in på de största, saftigaste hallonen.
Jag är ju lite petig när det gäller min kost på det viset. Jag kan inte riktigt känna att en eller ett par enstaka små larver eller småkryp bara är extra protein utan endast fruktansvärt osmakliga. Därför måste varje enskilt hallon dissikeras innan det kan avnjutas och detta gör hallonätandet till lite mer arbete än vad jag är villig att lägga ner.
Men så fick jag ett tips. Tydligen ska man lägga alla hallonen man plockar i en burk med tättslutande lock. Sen ställer man in burken i kylen och några timmar senare har alla småkryp dött till följd av kylan och syrebristen(lägg till galen-professor-skratt och ett "Die you bastards, die!!" här).
Fast sen slog det mig. Är det väldigt mycket fräschare och godare att äta en död larv till skillnad från en levande? Skulle det vara ok med ett dussin larvlik i hallonpajen? Vad gör det mindre äckligt? I min mening blir det snudd på en reaktion i motsatt rikting.
Så jag får fortsätta att dissikera mina hallon och titta åt ett annat håll när lillkillen går lös på hallonhäcken. Han är inte så nogräknad med de små gynnarna.

Nehej, om man skulle ta och kika om man hade något navelfluff då?