onsdag, december 28, 2005

Fett givmild

Nu haglar uppdateringarna inte tätt. Hela min kropp jobbar med att smälta all julmat och godis och då får hjärnan snällt gå på halvfart. Fråga mig inte varför, det bara är så. Har jag fått för mig.

Men såhär i mellandagarna har något slagit mig. Inte bokstavligen då, men ni fattar?

Om man är en god medmänniska donerar man blod. Man listar sig som organdonator. Man gör vad man kan för att rädda en annan människas liv. Rätt?
Det är uppfattningen jag har i alla fall.

Men nu är det såhär. När jag försökte bli blodgivare fick jag ett brev hem några veckor senare där det i princip stod "Flicka lilla, är du helt galen? Du behöver allt blod du kan samla på dig och mer därtill. Har du hört talas om järntabletter?!(Det har jag och jag diggar inte bi-effekterna)" Det kanske inte stod så ordagrant, men det var det de menade. Så det sket sig ganska kapitalt.

Organdonator. Hmmm... jag vet inte. Jag menar, det borde ju inte spela någon roll vad de plockar ur en när man ändå är död, men jag känner mig fortfarande högst osäker på vad som sker efter döden och vill inte riskera att stå inför Sankte Per och inte bli insläppt för att jag saknar hjärta. Så kommer någon annan 50 år senare och räcker lång näsa åt en där man lider i skärselden.
Det låter kanske osannolikt, men man vet aldrig. Jag kanske ändrar mig en dag.

Däremot är jag högst villig att donera annat. Ta fett till exempel. Hur kommer det sig att det inte är någon som helst efterfrågan på fett? Det måste ju finnas massor med personer som behöver lite extra här och där. I rent kosmetsikt syfte eller medicinskt. Jag skulle inte ens ta betalt. Kanske på sin höjd en mugg som det står "Jag är fett generös" på eller nå't.
Naturligtvis skulle man få välja vartifrån de skulle ta fettet, precis som man får välja vilka organ man är villig att donera.
Win-win situation.

Det lät som en bra idé när jag kom att tänka på det i alla fall. Och det har absolut inget med att göra med en eventuell viktuppgång under julen. Faktiskt. Så det så.

Jamen ok då! Det kanske var så jag kom på tanken i första taget, men allt handlar ju om tillgång och efterfrågan.
Jag har tillgångar.
Fråga efter!

1 kommentar:

Karin sa...

Har du kollat sökes-rubrikerna i våra dagstidningar?
Allting är en tolkningsfråga!

Annars vet jag på rak arm ett par stycken som skulle kunna behöva en hjärna, dallrig eller inte!