Sanningens vitöga

Jag har en situation. Ni vet, ett litet krux. Såhär va´.

På torsdag är det helgdag. Yes? På mitt jobb betyder det att man även kan vara ledig på fredagen om man har tid att ta ut. Det har jag. Är ni med så långt?
Tydligen menar min chef nu att man borde ha sagt till om man hade tänkt att vara ledig eller inte. Typ före idag i alla fall. Det kan ju tyckas fair enough. Men nu pratar vi ju om MIG.
Så länge som jag har jobbat på samma ställe tycker jag nog att min chef borde veta att jag inte är den som kommer och jobbar när man kan vara ledig. För det har hänt... aldrig.
Kruxet är nu då, som ni kanske förstår, att jag hade tänkt att vara ledig, medan min chef hade tänkt att jag skulle jobba.
Jaha kanske ni tänker, så åk och jobba då. Och det SKULLE jag normalt göra. Situationen är dock denna.
Jag har ont i halsen. Och det är på riktigt. Inte jag-vill-inte-jobba-på-fredag ont i halsen. Vita små prickar har redan börjat synas längst bak i svalget.
Men hur blir det här nu då?

- Sa jag att jag tänkte vara ledig på fredag?
- Nej, det har du inte sagt, så nu måste du nog komma in i alla fall. Det är tillräckligt få som kommer ändå.
- Verkligen?
- Ja, verkligen...
- Jaha...

Dagen efter:
- Jag har fått halsfluss och kommer inte mer den här veckan...

Ni ser ju hur det ser ut. Hur jag än vänder mig nu har jag bakdelen... ja, bak.
Jag och min stora trut.