tisdag, maj 09, 2006

Återupplivningsförsök #2

Det tog ungefär 3 dagar att vänja mig vid att slappna av, ta det lugnt och gladeligen acceptera att det inte fanns några egentliga tider att passa. 3 dagar att vänja mig vid att få maten serverad och tvätten hängd.
Nu har vi varit hemma i 5 dagar. Hur kommer det sig att jag inte har vant tillbaka mig vid att stressa, skynda, ha tider att passa, mat att laga och tvätt att hänga?
Underligt hur det fungerar det där. Men jag vill bara säga; Jag änte´ me´! Turfri! Jag står i bo, ni kan inte ta mig.

Däremot var det ju inte så jobbigt att komma hem till detta helt underbara väder! Lovely!

Om jag hör en enda person till säga att det nog visst är skönt att det blivit varmt, men att det blev lite jobbigt för att det kom så fort, så skriker jag. Högt, hysteriskt och länge.

Jetlag. Är. Drygt.

Godnatt.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Så då trycker man ett fotspår här och påvisar att man varit här, gillar bloggen och har med bloggen bland mina länkar.

A N N I K A sa...

Den där värmen kom banne mig i sista sekunden. En dag till så hade jag ställt skickat den till rektorn med anmärkning för sen ankomst!

Karin sa...

Dawnlord: Tackar så mycket! :D

Annika: Ja och försvinner den igen ska jag sätta dit den för skolk!