Säg: Aaahhh

Nej, jag dog inte i tandläkarstolen. Jag svimmade inte ens. Faktum är att min tandläkare och tandsköterska, såg terrorn i mitt ansikte så fort jag satte mig i stolen och gav mig en elefant-dos med bedövningsmedel. Jag kände ingenting. Halva ansiktet var bedövat fram till kvällen och det var det värt. Tandläkare är inte sadister. Inte min i alla fall. Det är bara strax innan jag ska dit som hon blir till ett monster i mitt huvud. Fast lite sur är jag ändå. Jag satt helt still, gnällde inte ens en liten gång och gapade stort hela tiden, men fick jag något klistermärke? En tatuering? Ett luktsudd? Nix, ingenting. Jag fick ge bort en femhundring istället. Men med tanke på bedövningsmedeldosen kom jag nog billigt undan...